Workshop

Etik – stöd eller hinder för goda affärer? Workshop i Västerås

I början av november inbjöds ledande representanter för samhällsbyggnadssektorn i Västerås till en workshop där de under ledning av Åsa Söderström Jerring, ordförande i Samhällsbyggnadssektorns Etiska råd, diskuterade frågor som berör etik och moral inom sektorn. Bland de inbjudna märktes lokala politiker, fastighetsförvaltare, byggherrar, konsulter, entreprenörer, installatörer och materialleverantörer.

Arrangörer var Samhällsbyggnadssektorns Etiska råd i samarbete med Sveriges Byggindustrier (BI) Västerås.

Diskussionerna fördes i tre grupper som hade i uppgift att fördjupa sig i varsitt ämne; Lagen om offentlig upphandling, Hur man säkerställer seriösa underentreprenörer samt Rutiner och uppföljning av etik och moral.

Lagen om offentlig upphandling (LOU)

Vad kan sektorns aktörer göra för att skapa spelregler och förhållningssätt som gynnar konkurrens och sunda affärer? Är LOU ett hinder? Förutom en sund och väl fungerande konkurrens ska korrekt genomförda upphandlingar också leda till bästa möjliga kvalitet i utförandet. Så är det tänkt. Här finns dock några problemområden som gör att man inte alltid når ända fram.

Inom den offentliga sektorn är det till exempel vanligt med slimmade organisationer, medan kraven på upphandlingstakt, beställarkompetens och projektuppföljning är höga. För att ändå klara takten finns risken att detta sker på bekostnad av kompetens och uppföljning. Funktion och kvalitet blir lidande och man fokuserar på lägsta pris. Ibland kan man anse sig tvungen att lita för mycket på en konsult eller entreprenör som man hyser förtroende för.
Ett sätt att komma runt detta dilemma kan vara ”omvänd upphandling”, dvs att beställaren fastställer ett tak för totalkostnaden och tar in offerter där man sedan jämför hur mycket och vad man får för pengarna.

Mängden överklaganden och själva processen att hantera dem är ett annat problem. Här skulle troligen branschöverskridande diskussioner kunna leda till en eliminering, helt eller delvis,  av vissa överklaganden som kan anses ”onödiga”.

Behovet av tydliga riktlinjer och utbildning är alltjämt stort och här är det särskilt viktigt med gott stöd från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Hur säkerställer vi seriösa underentreprenörer?

Problemet med oseriösa entreprenörer är utbrett och måste bekämpas på alla upptänkliga fronter och här gäller framför allt tydlighet. Byggherrar/beställare och huvudentreprenörer måste ta sitt ansvar och ställa krav redan i upphandlingen och kraven ska gå igen i alla led. Byggherren bör själv stå för kontrollen av mindre underentreprenörer (UE).

Standardtexter för detta ändamål finns numera i AMA, vilket bör kommuniceras bättre.
Beställare bör kräva certifierade medarbetare och ha möjlighet att häva avtalet om kravet inte uppfylls. Vissa led saknar dock sådan certifiering, vilket är ett problem.

Tillämpningen av närvarosystemet ID06 bör öka ännu mer. Krav på ID06 borde finnas med i alla byggupphandlingar och gälla alla branscher inom samhällsbyggnadssektorn, även vid ROT-arbeten hos konsument.

En tidigareläggning av byggmötena samt tillstånd för Skatteverket att göra oanmälda besök på arbetsplatserna och samköra vissa register är andra viktiga och välkomna åtgärder.

Rutiner och uppföljning av etik och moral

De senaste årens massmediala bevakning har medfört att gåvor och mutor inom näringslivet har minskat, särskilt bevakade är man inom den offentliga förvaltningen (politiker, myndigheter, kommuner etc). Julklappar och andra privata gåvor har minskat drastiskt, även till de egna medarbetarna.

Det är dock fortfarande vanligt att låta sig bjudas på olika evenemang av trivselkaraktär; hockey, fotboll, studiebesök etc. Den numera utbredda huvudprincipen är här att man står för sina egna kostnader för resa och logi. En gråzon?

Som chef är det viktigt att föregå med gott exempel; den interna koden för etik och moral sätts i ledningen och sprids nedåt i organisationen. Vilken sorts företag vill man ha? Här gäller det att leva som man lär.

För att ta tag i företagets egna regler kan det vara bra att under en period skriva ner vad man bjuder andra på och själv blir bjuden på o.dyl. Efter ett tag kan man göra en utvärdering och ta en diskussion med sina medarbetare om vad som är rätt eller fel och på så sätt komma fram till en egen uppförandekod (Code of Conduct).
____________________

Denna första workshop med ledande representanter för samhällsbyggnadssektorn kommer att följas av fler under 2011. Vill du veta mer om upplägget eller Samhällsbyggnadssektorns Etiska råd, ta kontakt med någon av Rådets medlemmar; www.byggetik.se

Anna Hollqvist
Sveriges Byggindustrier