Svar från Maria Hernroth, tidigare hållbarhetschef på Svensk Byggtjänst: ”Ja du, den stora frågan med många olika svar. Det enklaste svaret är att det som är hållbart ska kunna hålla över tid, oavsett om det är planeten, en byggnad eller en människa i lokalsamhället. En annat viktigt kriterium är att en lösning som är hållbar för någon del i kretsloppet inte får försämra för någon annan, till exempel att det som är hållbart för människan måste också vara hållbart för miljön. En favoritdefinition är ändå Brundtlandsrapportens definition från 1987: ’En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Så hur skapar vi hållbara lösningar som inte bara undviker skada, utan allra helst också driver utveckling och skapar nytta för både planeten och människorna? På ett ekonomiskt hållbart (det vill säga långsiktigt stabilt) sätt dessutom? Inte konstigt att vi inte har löst den där frågan än, men viktigare än någonsin att vi hittar lösningarna i samverkan; helt enkelt eftersom vi alla är inblandade.”

Svar från Mikael Franzén (Head of Real Estate Coverage på SEB) och Roger H Germer (projektledare för Hållbar byggbransch – Bankinitiativet): ”Nej, bankerna har ingen synpunkt på om det är bostadsrätter eller hyresrätter. Bankerna är positiva till att det byggs bostäder i olika former för både mångfald och anpassning till efterfrågan.”

Svar från Maria Hernroth, tidigare hållbarhetschef på Svensk Byggtjänst: ”Hållbara leverantörskedjor är en av branschens mest utmanande frågor. Det såg vi bland annat i vår stora intressentdialog 863 röster om hållbarhet. Det pågår omfattande förbättringsarbete i sektorn för att komma till rätta med det här, både hos entreprenörerna själva men också hos såväl beställare (Riksbyggen, Byggherrarna med flera) som arbetsgivarorganisationer (se till exempel Byggföretagens initiativ Sunda byggen) och fackförbund (exempelvis Byggnads). Jag uppfattar en stor samsyn och gemensam vilja att skapa en sund sektor, hela vägen genom hela kedjan. Därmed inte sagt att det är lätt eller att det kommer gå snabbt.”

Svar från Markus Brink, vd på Brixly: ”Det finns flera system idag, ett system som är vanligt och anpassat för att även ge beställaren insyn är ID06 Bolagsdeklaration. Det kan jag varmt rekommendera. Till detta bör man lägga extern revision så har man kommit en bra bit på väg.”

Svar från Maria Hernroth, tidigare hållbarhetschef på Svensk Byggtjänst: ”Jag kan inte svara för Arbetsmiljöverket, däremot kan jag ge ett mer generellt svar. Att skapa en ren bransch kräver transparens och samarbete, det hörde vi inte minst i webbinariet. Beställare, banker, entreprenörer, leverantörer, myndigheter, branschorganisationer och fackförbund behöver alla ha samsyn och hjälpas åt, annars blir uppdraget omöjligt. Det krävs flera parallella åtgärder och de måste ske i samverkan. Några exempel: Alla parter måste kravställa varandra med tydliga, konkreta och begripliga krav. Här är Arbetsmiljöverket en viktig aktör, inte minst i rollen som myndighet. Vi har ett gemensamt ansvar att det som gäller kan förstås av alla, på fler språk än svenska. Det måste vara lätt att göra rätt, vilket till exempel innebär att vi behöver tillhandahålla stöd, utbildning och bra verktyg så att alla de som verkligen vill göra rätt (=de flesta!) får förutsättningarna att göra det. Arbetsmiljöverket har utmärkta vägledningar på sin hemsida, framför när det gäller arbetsmiljö men också i likabehandlingsfrågor. Krav måste följas upp och överträdelser behöver leda till sanktioner, där var panelen i vårt webbinarium mycket enig. Uppföljning innebär dock inte i första hand bestraffning, utan lärande. Även här har Arbetsmiljöverket en viktig roll.”

Svar från Johanna Frelin, vd på Riksbyggen: ”Ja, det är en stor samhällsutmaning att marknadspriserna är så höga att människor inte har råd att köpa en bostad. Det beror på att vi har haft för litet utbud av bostäder under lång tid (utbud/efterfrågan). Nu sänks priserna då räntorna höjs, men det hjälper ju inte den enskilda människan. Priserna på bostäder är inte drivna av produktionskostnader utan av marknaden. Och på attraktiva adresser blir konkurrensen hög och priserna trissas upp. På kort sikt måste politiken kliva in och stötta människor som är utanför bostadsmarknaden. På lång sikt behöver vi bygga fler bostäder så att utbud och efterfrågan jämnas ut.”

Svar från Mikael Franzén (Head of Real Estate Coverage på SEB) och Roger H Germer (projektledare för Hållbar byggbransch – Bankinitiativet): ”Bankerna kan ha olika syn på vad som är rimlig kalkylränta för ett bostadsrättsprojekt. Andra parametrar som belåning per kvadratmeter i bostäder är också en viktig parameter, som kan variera och som kraftigt påverkar bostadsrättsföreningens framtida ekonomi.”

Svar från Maria Hernroth, tidigare hållbarhetschef på Svensk Byggtjänst: ”Visst har vi att göra med ett samhällsproblem! Länge har etik och social hållbarhet varit frikopplat från ’de hårda värdena’, eller pengarna. Jag har jobbat med social hållbarhet i snart 20 år och det är inte förrän de senaste åren som man har slutat kalla området för ’mjuka frågor’. Idag skulle jag säga att det finns en helt annan respekt för etiken som en del av affären och en helt annan ödmjukhet inför frågor som rör etik, arbetsmiljö och inkludering. Jag ser i mina regelbundna dialoger med branschens aktörer att fokus har förändrats, hela vägen från ledning ut till medarbetarna på projekten. En viktig orsak till det är just att det ställs nya krav – Bankinitiativet är ett utmärkt exempel på det men vi ser generellt ökade krav på uppföljning kring etiska och sociala frågor i takt med att befintliga hållbarhetsramverk förbättras. Beställare, banker, men också medarbetare och fackförbund har höga och tydliga förväntningar. Inom en snar framtid kommer bolag behöva kunna gå i god för att hela deras produktionskedja är hållbar, även socialt och etiskt, hela vägen ner till utvinningen av råvaran. Jag ser verkligen fram emot att följa den utvecklingen!”

Svar från Markus Brink, vd på Brixly: ”Jag tycker det handlar om att flera företag som vill göra rätt blir svarte Petter. Jag tycker dock att vi genom transparens gentemot våra byggherrar/beställare och extern revision kan komma en bra bit på vägen.”